Castells nätverkssamhället

Post 18 of 19
Folk

Manuells gigantiska verk ”nätverks samhällets framväxt” är alltför omfattande för att det skall kunna redovisas under loppet av tio minuter. Vi har istället valt att välja ur några intressanta aspekter som han tar upp sitt arbete.

Castells menar att när de gamla grekerna uppfann alfabetet omkring 700 f.k.r innebar detta en historisk vändpunkt som lade grunden för den västerländska filosofi och vetenskap som den ser ut idag.  En teknisk omvandling av liknande historiska dimensioner sker nu 2700 år efter alfabetets födelse. Under 1900-talets andra hälft började ett nytt elektroniskt kommunikationssystem uppstå genom en fusion av globaliserade, specialdesignade massmedier och datorförmedlad kommunikation.

Det är just denna integration av olika medier Castells åsyftar. För första gången i historien sammanförs den mänskliga kommunikationens skriftliga, muntliga och audiovisuella former till ett enda system.

Multimedia som det nya systemet kallas kommer enligt Castells förändra vår kultur för all framtid, från hem till arbete och skolor, från underhållning till resor. Vilket det förstås redan gjort, men Castells noterar, 1995, när han skrev sin bok, att i det inledande skedet verkar alla aktörer på mediemarknaden satsa allt sitt krut på underhållningspotentialen i detta nya system. Och detta kan väl sägas gälla även nu sju år senare. Vi har fortfarande t ex inte sett uppkomsten av virtuell demokrati, och distanstundervisningar inom exempelvis skolan är fortfarande bara i sitt inledningsskede. Det är fortfarande underhållningen som står i centrum av det nya medielandskapet, och den nya tekniken.

Men, Castells påpekar att, en dramatisk expansion av sändningskapaciteten i kombination med interaktiva val missar sin potential när det inte finns någon verklig valfrihet i innehållet. Budskapet släpar efter mediet.

Och som Castells tillägger: Att vara direktkopplad till femtio olika men likadana sex- eller våldsfilmer motiverar inte den dramatiska ökningen av överföringskapacitet.

Det är just därför vi de senaste åren kunnat se hur globala multimediakonsortiums har köpt upp filmbolag, produktionsbolag, dokumentärarkiv etc. Castells teori att det är förmågan att differentiera en produkt som ger den största konkurrenspotentialen. ”I det nya systemet, med dess potentiellt mångskiftande innehåll är budskapet budskapet.”

Vidare spår Castells om att multimedialandskapet kommer att medföra ett socialt/kulturellt mönster som karaktäriseras av följande egenskaper:

För det första en omfattande social och kulturell differentiering som leder till en uppdelning av tittarna/användarna/läsarna/lyssnarna. Inte bara på det viset att budskapen separeras på olika marknader enligt sändarnas strategier, utan de kommer också differentieras alltmer av medieanvändarnas egenintressen. I det nya systemet gäller devisen ”prime time is my time”. Mediekonsumtionen blir med andra ord individualiserad. Bildandet av virtuella gemenskaper är ett tecken på denna differentiering.

För det andra kommer multimediavärlden att bestå av i grunden två skilda grupper: De interagerande och de interagerade, det vill säga de som har förmåga att välja sina mångfasetterade kommunikationskretsar och de som förses med ett begränsat antal förpacketerade alternativ. Vem som är vad kommer i hög grad att bestämmas av klass, kön, ras och land.

För det tredje innebär kommunikationen av alla slags budskap i ett och samma system som är interaktivt och selektivt att budskapen integreras till ett gemensamt kognitivt mönster. Olika kommunikationsformer lånar koder av varandra: till exempel ser interaktiva utbildningsprogram ut som TV-spel, nyhetssändningar byggs upp som audiovisuella shower, rättegångar sänds som såpoperor, och så vidare. Ur användarens perspektiv, som i ett interaktivt system är både sändare och mottagare, reducerar valet mellan olika budskap i samma kommunikationsform, med enkel övergång från det ena till det andra, det mentala avståndet mellan det kognitiva och sensoriska engagemangets olika källor. Plötsligt är mediet inte budskapet, utan budskapet är budskapet. Dessutom blir i det här sammanhanget texterna mycket mer öppna för olika godtyckliga tolkningar.

Och slutligen, multimediernas viktigaste inverkan på det sociala/kulturella mönstret enligt Castells är att de i sin domän drar in flertalet kulturella uttryck, i all deras mångfald. Deras inträde betyder slutet för distinktioner mellan audiovisuella och tryckta medier, populärkultur och elitkultur, underhållning och information, utbildning och opinionsbildning. I detta digitala universum, som han kallar det, suddas alla kulturella uttryck ut. Från de bästa till de värsta, från de mest elitära till de mest populära. Därmed bygger de upp en ny symbolmiljö. De gör virtualiteten till vår verklighet.

Castells syn på det nya uppkopplade systemet är att det har förmågan att innesluta och omfatta alla slags kulturella uttryck. Och på grund av dess existens fungerar alla slags budskap i vårt framtida samhälle binärt, det vill säga av eller på. Det är endast närvaro i detta integrerade system som gör det möjligt att kommunicera och socialisera budskapet. Övriga budskap som inte går on-line så att säga reduceras till den individuella föreställningsvärlden eller till alltmer marginaliserade subkulturer som bygger på personlig direktkontakt. Ur samhällets perspektiv är det alltså elektroniskt baserad kommunikation som är kommunikation.

Många hävdar som bekant att detta öppnar för en homogenisering av våra kulturella uttryck, alltså att ett fåtal centrala sändare helt dominerar koderna. Castells menar istället att det är just på grund av det nya kommunikationssystemets diversifiering, mångfald och smidighet som det lyckas omfatta och integrera alla uttrycksformer liksom hela spektrat av intressen, värderingar och föreställningar, inklusive uttryck för sociala konflikter.

Men priset för infattning i det här systemet blir att anpassa sig till dess logik, till dess språk, till dess inköpsportar, till dess kodning och avkodning, enligt Castells. Därför är det viktigt för olika slags sociala effekter att det utvecklas mångnodala, horisontella kommunikationsnät av typ Internet, istället för ett centralt utsänt multimediasystem, som i till exempel konfigurationen beställvideo, pay-per-view.

Uppsättandet av spärrar till detta kommunikationssystem och införandet av lösenord för cirkulation och spridning av budskap till hela systemet blir för det nya samhället helt avgörande strider. Vem som är interagerande och vem som är interagerad i det nya systemet ger en allmän struktur åt det informationella samhällets maktsystem och frigörelseprocesser.

Författare Per Larsson, ämne Sociologi.

,

Meny