Människan i tjänstesamhället – inlämningsuppgift Sociologi A

Post 16 of 19

Inlämningsuppgifter på Svenssons och Orbans bok

Människan i tjänstesamhället.

Kap. 10

Min forskningsfråga skulle vara ”Har de reciproka tjänsterna ökat eller minskat i det svenska postmoderna samhället”? Enligt texten hävdar ju vissa forskare att den minskat i takt med industrialiseringen och urbaniseringen. Men å andra sidan tycker man att 90-talets depression och nedmonteringen av välfärdssystemet borde ha bidragit till en smärre ökning. Det vore hur som helst intressant att undersöka denna fråga närmare.

När det gäller metodikkursen tycker jag att vi borde fått två korrekt genomförda och illustrerande kompendier på såväl en kvantitativ som en kvalitativ undersökning. jag tycker att sådana illustrerande kompendier borde på det hela taget användas mer i utbildningssyfte inom sociologin i Karlstad.

Kap. 7

Arbetet inom sjukvården delas in i vårdarbete, medicinskt arbete och administrativt arbete. Den förra kategorin är strikt reglerat av lagar och förordningar. Formella möjligheter att bryta denna reglering är begränsad. Vårdarbetet och det administrativa arbetet är dock inte fullt så formaliserat.

Läkarens huvudsakliga arbetsuppgift är att ställa diagnos och fatta beslut om behandling. Deras ansvar är enormt. Sjuksköterskorna och undersköterskorna däremot har inte alls samma ansvar vad gäller normalitet, värderingar och bedömningar.

Subordination innebär att läkarna beskriver situationer och möjligheter till handlande i ett yrke. Detta medför att undersköterskor och sjuksköterskor är underordnade läkarna. Läkarna begränsar även sitt yrke, och dikterar sjuksköterskornas befogenheter. Sjuksköterskorna utestängs, på grund av bristande utbildning, från vissa sysslor inom vården.

Undersköterskorna å sin sida är underordnade sjuksköterskorna. Om de senare har bisysslor inom vården som till exempel administrativa uppgifter samt förbereder medicinska undersökningar, så har de förstnämnda i huvudsak enklare sysslor inom omvårdnadsarbetet. Utbildningsnivån för undersköterskor är således lägre.

Kap. 8

  1. Daniel Bell säger att tjänstearbetet innebär en ökning av livskvalitet eftersom samspelet med människor är symptomatiskt för just denna typ av arbete. Och detta innebär per automatik, enligt Bell, ökat välbefinnande.
  2. Deras ostrukturerade intervjuer har utgått från frågeställningen: ”Vilka faktorer påverkar mötet mellan servicearbetare och kund i ditt företag” Uppföljningsfrågorna berör handlingsfrihet, kontroll, personlig involvering, och så vidare. I kapitlet i övrigt frågar de om huruvida arbeta med tjänster är ett nytt sätt att umgås, kommer den kommersiella tjänsterelationen att prägla även den normala interaktionen mellan människor när tjänstesamhället utvecklas, spänningen mellan den organisatoriska styrningen och den personliga involveringen, och slutligen hur det kan vara att jobba med människor och hur detta påverkar personligheten och synen på människor och umgängesliv i det postindustriella samhället.
  3. De har använt sig av intervjuer, samt analyserat sekundär källor.
  4. De säger att tjänstearbetet innebär en ökning av socialt umgänge, och att detta kan leda till att en form av social trötthet, vilket i sin tur leder till att man drar sig undan människor på fritiden.

Kap. 9

Huvudpoängen är att kvinnors möjligheter i arbetslivet hämmas av att de olika nätverkerna som utgör arbetsmarknaden är mansdominerad, och patriarkisk. Dessutom är samhället uppbyggt av män för män.

Meny