Vår intervju handlar om musikens roll i samhället, och är ganska svepande i sin analys. Syftet med intervjun var att få en bild av problematiken genom intervjuoffrets ögon. Med den här uppgiften försökte vi dock vara lite mer ”smala” i vår analys, och få en bild av problematiken genom att observera människors beteende.
Vårt primära observationsmål var att studera hur vanligt förekommande musik är på offentliga platser, men vi kom till slutsatsen att det skulle snarare konstituera en kvantitativ undersökning än en kvalitativ.
Frågeställningen vi istället formulerade är enkel: “Vad har musik för effekt på sin omgivning”? I syfte att besvara den besökte vi diverse offentliga platser och observerade hur musiken verkade påverka sin omgivning.
Det bör poängteras att generaliserbarheten för detta observationsschema lämnar en del att önska, det vill säga vi vill inte påstå att den på något vis är representativ för den stora populationen. Men vi misstänker ändå, på grund av människors liknande natur oavsett geografisk härkomst, att den i god kvalitativ anda skulle kunna bilda mönster för fortsatta studier.
Rum: de fysiska platserna för vår observation: Karlstads gator och torg, samt div. affärer, väntehallar och restauranger. Samt en nattklubb.
Aktörer: de inbegripna personerna: Människorna på observationsplatserna.
Tidpunkt: Samtliga observationer förutom besöket på nattklubben gjordes dagtid.
Mål: Målen med musiken varierar kraftigt. På vissa affärer, som till exempel matbutiker, blomsteraffärer, resebyråer och bussar verkar personen som ”styr” sin omgivning ha enbart ”egoistiska” skäl med att spela musik. Det vill säga för att få tiden när han/hon arbetar att gå fortare.
På restauranger och div. väntehallar utgör dock musiken medvetet en del av atmosfären. Den är avsedd att få gästerna att känna en viss harmoni. Valet av musik är därför oftast påfallande lugn och harmonisk. Gatumusikanter och nattklubbar spelar dock för profiten. Gatumusikanten försöker vädja till folks hjärta och plånböcker genom att underhålla dem med sin musik. Men musiken har dock ingen central position i denna ekvation, ty det verkar inte som om de som ger pengar till gatumusikanten är intresserade av musiken i första hand, utan snarare av gatumusikantens välbefinnande. Han/hon kunde med andra ord ha ”bjudit” på något annat än musik och ändå uppnått samma resultat.
Musikens roll i nattklubben är dock unik. Musiken där verkar för människorna som besöker klubben, vara ett mål i sig.
känsla: Känslorna på samtliga ställen med undantag av nattklubben var svåra att registrera. Människor verkade insupa musiken med jämnmod. Den mest uppseendeväckande reaktionen var en busschaufförs rytmiska vickande av benet. Rytmiken indikerade att vickandet var ett resultat av musiken och inte någon fysisk eller psykisk åkomma som man annars skulle kunna misstänka. På nattklubben däremot verkade musiken ha en euforisk effekt på människorna. De dansade, sjöng med, och studsade vilt upp och ner. Det bör dock poängteras att denna effekt av musiken påverkas av variabeln alkohol. Det vill säga undersökningen av musikens inverkan påverkas av människornas synbart höga intag av alkohol. Det är därför svårt att dra en slutsats om musiken på dessa klubbar ensamt gav upphov till det euforiska beteendet. För att få en mer tillfredsställande representativitet torde undersökningar av det här slaget även innefatta alkolholfria inrättningar.
Ämne: Sociologi A