[highlight color=”blue”]Ett P.M, Sociologi B.[/highlight]
Eftersom vi själva har studerat på Karlstad universitet en längre tid tänkte vi att det kunde vara intressant att få andra studenters syn på studentlivet.
Vi har således företagit oss att genom en kvalitativ undersökning undersöka i stora drag hur högskolestudenter upplever sin studiesituation. Vad som driver dem, och hur de finansierar sina studier och så vidare.
Resultatet kan vara praktiskt användbart om man vill förbättra, eller kanske förstå studenternas tillvaro. Men det ska i ärlighetens namn tilläggas att denna kvalitativa undersökning lämnar inget större utrym för tolkning på grund av sin blygsamma omfattning.
Om den traditionella forskningsrapporten kan skrivas i efterhand, dvs. när observationerna redan är gjorda så är inte detta fallet med den kvalitativa ansatsen. Den kvalitativa rapporten har ingen mall man slaviskt kan följa, särskilt inte då när studien syftar till att studera en individs upplevelser av ett specifikt fenomen.
Teoretiska utgångspunkter
Även om en standard för utformningen av den kvalitativa rapporten saknas kan man emellertid enas om vissa grundläggande komponenter som måste finnas i den:
Undersökningens syfte
Använd metodik
Erhållen information
Utvärdering av informationen (sammanfattningar och konklusioner)
Att en metod är kvalitativ innebär att den handlar om hur man ska karaktärisera något – hur man ska gestalta det. Den kvalitativa metoden är systematiserad kunskap om hur man ska gå tillväga för att beskriva någonting, och den syftar till att beskriva egenskaperna hos något, ta reda på hur någonting är beskaffat.
Vanligast är att arbeten som utförs med denna metod syftar till att studera hur människor upplever vissa situationer. Datamaterialet kan vara av olika slag: observationer, intervjuer, bilder, osv.
Undersökningens syfte
Det yttersta syftet med undersökningen är att försöka avgöra hur homogen högskolestudenterna är som grupp. Vad förenar dem? Vad skiljer dem åt?
Använd metodik
God forskning karaktäriseras av att metoden väljs så att den blir ett smidigt verktyg för att få kunskap om det problemområde man valt att studera. Vi kände att den smidigaste metoden att studera någonting så subjektivt som studenters upplevelse av sina studier vore att tillämpa den kvalitativa intervjumetoden.
Först ställde vi några enkla och grundläggande grundfrågor: ålder, kön, skola och ämnesval eftersom dessa variabler är viktiga i det senare tolkningsskedet. Sedan skapade vi en ram, tolv stycken grundfrågor som intervjun utgick från. Dessutom bestämde vi oss för att under intervjuns gång ställa följdfrågor, som ofta uppstår, och är direkt nödvändiga, i den här typen av studier.
Urvalet, fyra manliga studenter, samtliga under 35, men över 25 år, må ge en ensidig bild av studiesituationen.
Vad anbelangar validiteten anser vi att vi hållit inom ämnets ramar. Reliabiliteten om man ser till studentens situation i ett större perspektiv lämnar dock, förstås, en hel del att önska på grund av det ensidiga och föga omfattande urvalet. Men huvudsyftet med denna studie var ju ändå i slutändan att den skulle ge oss en bild av hur en kvalitativ undersökning kan gå till väga, och vilka problem som kan uppstå längs vägen.
Erhållen information
Vi kommer att skriva ut intervjuerna i sin helhet, för att sedan analysera dem, och leta efter skillnader respektive likheter i svaren. Vi kommer dessutom leta efter mönster och olika teman i intervjumaterialet.
Utvärdering av informationen
Resultatet kommer redovisas muntligt för klassen.