Paper: Media & Kommunikationsvetenskap A
Fototips och gratisbilder – bra fotoresurs
Konstnären och språkforskaren Rene Magritte (1898-1967) menade att bilden är ett språk och läses som en text. Han gjorde med sin målning ”detta är inte en pipa” med motivet av en pipa och sa: det är inte en pipa utan bild av en pipa.
Denna bild har tillsammans med texten blivit en reflektion över bild och språkvärlden. Magritte ville visa att det inte finns någon naturlig förbindelse mellan bilden, texten och världen. När man skapar bilder är det ur synintryck man avbildar sina motiv och inom journalistiken utgör bilder och texter från subjektiva tolkningar hur man uppfattar världen.
Magritte ville genom att använda sig av en pensel och oljefärg för att utforska sina reflektioner över bilden visa att bilden är ett språk, och att bilder läses som texter. Det har ingen betydelse hur bilden skapas (databearbetning, pensel, kamera), alla bilder inom journalistiken är produkter av journalisternas subjektiva tolkningar.
Inom bildanalys används en semiotisk analysmetod, det handlar om att se bilden som bärare av tecken som läsaren av bilden ska tolka och allt som kan tolkas är tecken, anser semiotikens grundare Ferdinand de Saussure. Om man jämför med språket så finns stora likheter ( t ex att vi uppfattar det med våra ögon) men den stora skillnaden är den snabba hastighet som en bild tar att läsa; t ex vägmärken är gjorda för att läsas fort och har ett innehållsrikt budskap.
Om man tittar på vägmärket ”varning för gångväg” läses det entydigt av bilföraren att ta det försiktigt och det blir ett bildspråk. Det måste gå fort att läsa när man kör i höga hastigheter. Vägmärken ligger närmast skriftspråket. Vissa vägmärkens budskap blir alltför omfattande om de skapas med enbart text. Till exempel en skylt med texten ”Akta barn och vuxna, här är en korsande promenadväg” är alltför omständligt i trafiken. Västerländsk skrift kräver linjär läsning från vänster till höger, vilket är en alltför tidskrävande avläsningsmetod för trafiken.
Man använder också bildspråk inom reklam, nyheter och propaganda för att få ut sitt budskap på ett enkelt och snabbt sätt. Vi lär oss att tolka budskap både medvetet och omedvetet och att känna igen tecken och budskap, vilket är en fördel inom reklam och propaganda.
Inom analysen av språk och bilder finns vissa begrepp för att underlätta metoden:
*den allra minsta enheten i den skrivna texten är bokstaven och vi har lärt oss att bokstaven står för ett ljud, t ex b för b-ljudet. Men bokstaven b måste sättas i ett sammanhang för att få en större betydelse, d v s den sätts samma med andra bokstäver och bildar ett ord, exempel ”bildanalys”. I språket bildas ord till meningar och det blir en syntagm och detsamma gäller för bilder och vägmärken som består av många olika delar och bildar det entydiga tolkandet.
Bilders minsta enhet som inte är tolkningsbar kallas för grundelement. Om man förstorar en svartvit bild tillräckligt mycket förvandlas den till ett skenbart oläsbart gytter av små svartvita prickar. De minsta tolkningsbara delarna i en bild kallas för delbetydelse.
*när man beskriver bilder i finns det två olika nivåer: manifest nivå beskriver det man ser och ger det en ytlig analys. Om man skulle beskriva bilden nedan med ovan nämnda metod skulle man beskriva det som följande; i centrum är vägmärket där en vuxen går hand i hand med ett barn, bakom vägmärket finns en trädkrona och därbakom en grå himmel. Den andra analysen kallas för latent nivå och talar om de tankar och associationer vi får när vi tittar på en bild.
Huvudtecknet är själva vägmärket på bilden, men tillsammans med tecknen Trädkrona och Himmel kan bilden tolkas på många olika sätt. Det kan finnas många olika känslor som kan väckas när man tittar på bilden t ex en grå regnig dag eller en tråkig dag från en teorilektion.
Om bilden skulle ha andra deltecken och kanske vara i färg och en klarblå himmel skulle vi då tolka bilden annorlunda? Då kanske vi skulle se bilden positivt och med värme och kärlek.
Bilden ovan har också använts i Nerikes allehanda våren 1999 i temat sexuella övergrepp mot barn. Bildtexten under bilden löd: ”Förgrenad förövare. Haga torsdag 4 mars. Något infekterat och ont har letat sig in i Hagabornas vardag. Ingen vet i hur pass hög grad infektionen spritt sig.” Bilden får då en annan betydelse när man blandar in textens retorik och förmedlar ett annat budskap. Oftast har nyhetsfotografiet en nyhetstext, men vi vet sällan vilket sammanhang den har använts i. När bild och text analyserats båda var för sig och tillsammans märker vi hur språkens retorik påverkar varandra.
Journalisten/fotografen har noga valt bilden till brottet mot barn, motivet är beskuret och blir då en metonym (begreppet bygger på att delen representerar helheten), vi ser bara delar av trädet, himlen och vägmärket. Tecknets grenar kan tolkas som en metafor för förgiftning och något sjukligt. Bilden på den vuxne och barnet får en ny betydelse från att vara ett vägmärke till att få en kriminell relation mellan barn och vuxen.
Olika tecken kan få en förändrad innebörd beroende i vilket sammanhang en bild visas i. Bildens uttryck är desamma men vägmärket betydelse kan få tecknet att få en annan betydelse; att se upp för pedofiler!
De människor som har en nära anknytning till händelser får en starkare minnesbild av händelsen av nyhetsbilder. Alltså kan bilder få olika betydelser eftersom man associerar olika efter olika minnen. Bilder sänder iväg en idé eller en värdering för kommunikation och ingår då i ett språkligt system.
En bild kan innehålla många olika tecken och man måste klassificera dem:
- *Ikon är nåt som representerar verkligheten genom likhet, t ex ett foto.
- *Index är något som kan räknas ut i en bild t ex en mulen dag finns det risk för regn. Eller rök är index för eld.
- *Metafor kännetecknas för en förkortad liknelse.
- *Symbol är ett tecken som man tolkar i en kultur och det ska läras in, t ex
Både skriftspråket och vägmärken har bestämda regler hur de snabbt ska avläsas, men i olika situationer kan innehållet få en annan innebörd om den kopplas till andra tecken.
I bildanalys är det viktigt att vi människor har ett kritiskt tänkande på bilder. Och ställer oss frågorna: vad är det här? Vad vill det här visa? Vad vill de olika tecknen och symbolerna visa i de bilder som omger oss dagligen?
Och vi kan ställa oss frågan vilka semiotiska och sociologiska kunskaper kan vi få ur nyhetsbilder?
Mindfields: Vi ber om ursäkt för de bilder som försvunnit ur dokumentet (på grund av att det inte gick att konvertera det gamla Word-formatet fullt ut. Men det är inget som inte lite googlande, eller rentav fantasi, kan lösa.